bf utomlands

Idag var det vår sista dag här på Svenska Skolan Costa del Sol. Det känns fruktansvärt sorgligt.
Meningar som "Varför måste du åka?" och "Du FÅR inte åka hem!" har fyllt hela dagen. Sådant är tungt att svara på..

Vi båda har haft en sådan underbar tid här! Som vi skrivit innan har vi trivts toppenbra med våra handledare, med klassen, lägenheten och allt! Dessutom har maten varit supergod den senaste veckan, eftersom de bytt catering.

Vi båda bjöd barnen på glass, Erika gav dem mini-magnum och Marie köpte 3 liter vanilj/chokladglass (det blev 1 liter över som vi ska kalasa på ikväll).

Av klasserna fick vi båda varsitt nyckelband som det står "Colegio Sueco" (som betyder svenska skolan) på och två små söta skålar var, som man kan ha stearinljus eller vad man vill i. Dessutom har vi fått teckningar och avskedslappar och allt möjligt av barnen.

Vi båda åker härifrån med ett MVG, vilket känns hur bra som helst eftersom vi kämpat så hårt.


Det är inte dags för avfärd förren på måndag, så vi har hela helgen på oss att säga farväl till Torreblanca, Los Boliches och Fuengirola. Det är skönt! Vi har även hört att det ska bli fint väder, vilket känns härligt.

Balkongen och morgonpromenaden till skolan på 2.5km i soluppgången (och skolan, förstås) är det vi kommer sakna allra mest! Det kommer kännas så konstigt att ta bussen sedan.. Man blir så himla mycket piggare av en morgonpromenad!

Vi båda måste erkänna att vi längtar hem otroligt mycket och även om dessa 4 veckor har gått alldeles för snabbt, ska det bli så skönt att komma hem till alla man saknar (och till sin säng).

Vi har trivts underbart bra ihop, vi har inte bråkat eller varit oense en enda gång. Det närmaste vi kommit bråk är nog att vi båda är lite halvgriniga och tysta på morgonen - men eftersom vi är så båda två blir det inget bråk ändå!
Igår sade Erika "Vi kommer nog inte märka förrens vi kommer hem att vi har kommit så nära varandra! Här känns allt bara som vanligt, ju.." och Marie höll med till 100%. Det kommer kännas så tomt att inte ha någon att alltid prata med, eller bara sitta brevid och tillsammans kolla ut över månen som speglar sig i havet.

Vi vill tacka Anna och Marinette för att ni har gett oss den här chansen. Det är ett äventyr som vi aldrig någonsin kommer glömma. Vi är er evigt tacksamma. Utan er hade vi inte varit här.

Tack Euridys, för att du tog dig tid att ge oss några spansklektioner innan avfärden samt att du hjälpte oss med vår finfina lägenhet. (och tack till Antonio, som har varit en underbar hyresvärd. Om vi behövt något har han hjälpt oss direkt. Häromdagen ringde vi och sa att det var kallt i lägenheten och helt huxflux bestämde vi träff två timmar senare och han gav oss ett element.)

Tack Annicka, Barbro och Kerstin för att ni tagit emot oss så väl. Er kommer vi aldrig glömma! Vi får höras på mail..

Tack våra klasser, som vi kommit att älska under de här veckorna.


Vi båda har växt som människor här.

Marie & Erika

Om en vecka är vi uppe i luften och påväg hem. Blandade känslor, självklart har vi hemlängtan men ändå är det så himla vackert här och vi trivs som fisken i vattnet i våra klasser och med våra handledare. Lägenheten är jättefin och inte tala om utsikten! Tiden har gått mycket fortare än vad vi trodde att den skulle göra från början och det är både tråkigt och bra.  
 
I helgen var det meningen att vi på Lördagen skulle ta tåget in till Malaga, men eftersom regnet öste ner och himlen var så mörk som det kunde vara så bestämde vi oss för att skjuta upp det. I stället mös vi på vår balkong och åt på en engelsk restaurang precis runt hörnet på kvällen, dock var det en fotbollsbar/restaurang som Marie hatar men det var riktigt mysigt ändå. Det visade sig att hon blev riktig inne i fotbollen! Vi båda satt och hejade medans vi väntade på maten.

På söndagen åkte vi in till centrum och letade på Fuengirola ZOO som vi visste skulle ligga där omkring. Det var helt underbart fint! Det fanns alla möjliga djur, allt från tigrar till flodhästar. Vi förvandlades till små barn och sprang runt och kollade på alla olika djur och allt var lika fascinerande. Vi tyckte att vi skulle få vara kvar hos lemurerna och bosätta oss där på heltid. De är så himla söta. Aftonbladet: "APU-elever förvandlades till lemurer efter besök på ZOO."
På väg hem hittade vi ett skandinavsikt café som vi åt mat på, Erika åt en Wrap med räkor och vitlökssås och Marie åt en toast med rökt lax och äggröra. Det var riktigt mumsigt och svenskt.  

Igår (söndag) var det uppehåll från regn vilket var riktigt skönt, vi hoppas på uppehåll idag med. Tyvärr så tror jag att våran önskan redan har spruckit. För det ser ut att komma lite regn nu, så det får nog bli tåget hem och bara ta det lungt.

   
I morse när vi gick till skolan var himlen underbart vacker!


Kram från Erika och Marie

Vi tog bussen upp till den lilla bergsstaden Mijas, det tog ungefär en halvtimme. Vi möttes av en alldeles fantastisk liten stad fylld med vita hus, blommor och en underbar utsikt. Vi tog minst 100 kort var, för att det var så himla fint och så åt vi två glassar var. Det fanns åsnor och hästskrindor man kunde hyra och få sig en åktur, Erika tyckte att det var gulligt medans Marie bara blev arg p.g.a hennes starka åsikter om djurplågeri. Fast om det är djurplågeri eller inte kan man ju diskutera...


Stracciatella. MUMS! 









 








En bild till Carro (och alla er andra) som glömt hur vi ser ut!

// Marie och Erika

Igår hade vi vår andra dramalektion med åk 4-5 på Svenska skolan i Costa del Sol. Så här såg "schemat" ut:

• Avslappning (med lugn musik och massage)
• Personen (En säger ett namn, ex Karin Lilja, sedan ska alla i gruppen säga något om hur hennes liv är, ex "Hon har en katt" och "Om kvällarna dricker hon te". Om någon inte håller med om att hon tex dricker te om kvällarna ska den skrika "protest!" och man börjar med ett nytt namn)
• Improvisationsdrama (vi delade in dem i 3 grupper och gav alla meningen "för länge, länge sedan, i ett litet, litet hus. De fick gå iväg i 10 minuter för att improvisera ihop ett kort drama att visa upp i klassrummet.)

Avslappningen tyckte de var riktigt skön. Vi placerade dem så att ingen kunde ha ögonkontakt med någon, för att de skulle kunna slappna av helt. Sedan satte vi på lugn musik och masserade dem en liten stund var. I början var det lite spridda fniss här och där, men sedan när de märkte att alla andra var tysta så blev det knäpptyst i klassrummet.
Det här var ett bra sätt att få dem att lugna ner sig efter rasten, att slappna av, andas och bara tänka på sig själva.

För att få igång kreativiteten och fantasin igen efter avslappningen samlade vi ihop alla i en ring och förklarade hur "personen" går till. För att inte få det typiska problemet med att alla vill säga varsitt namn för "annars är det fusk", hade vi bestämt innan att det bara är vi, Marie och Erika, som säger nya namn efter att någon ropat "protest!".
Och jösses, det var verkligen många protester i den klassen! De förstod inte riktigt att man även var tvungen att acceptera och inte bara att protestera. Tillslut blev det så mycket att ett av barnen kom med ett strålande förslag;
"Kan vi inte göra så att man bara får ropa protest en gång var och när man gjort det får man inte säga så mer?"
Efter det gick det mycket bättre.
Vi avslutade "personen" efter en ganska kort stund så att de skulle få mer tid för improvisationsdramat, eftersom de önskat det gången innan.

"för länge, länge sedan, i ett litet, litet hus"

var meningen vi gav till alla grupper och det visade sig vara ganska svårt. De hakade upp sig på att det inte skulle gå med samma mening, eftersom det inte var kul om det blev  samma draman. Vi förklarade att det inte skulle bli så, eftersom alla tolkar saker på olika sätt, och så satte de igång.

Även nu var det svårt för dem. De vill gärna ha "moderna" draman med skrik och svärord, vilket vi absolut sagt nej till.
Medan vi gick runt bland grupperna insåg vi att rubriken kanske var lite för svår, men vi hoppades att det skulle lösa sig.

Vid uppvisningen gick det bra, även om förra gången med de mer konkreta rubrikerna gick lite bättre.

Nästa gång ska vi hoppa över improvisationsdramat och prata mer om vad en scen är, hur man ska stå och hur man ska prata.

Vi båda tycker att det är jättekul att göra det här med barnen och att de dessutom frågar varje dag om det är dags för drama gör allt ännu bättre!

Kram
Marie och Erika

Ursäkta oss för att vi har varit så inaktiva, men internet har inte fungerat på skolan sedan i onsdags, så det har varit lite svårt att skriva. 

Vi har det bra här, även fast vädret har varit emot oss. Det var lite sol i Lördags, massa regn i går (söndag) och ganska så soligt i dag iallafall på eftermiddagen.  Helgen har varit fin ändå, vi har tagit det lungt och vilat upp oss.
I lördags var vi inne i själva centrum och efter en lång jakt efter matställe hittade vi en mysig plats att äta på. Söndagen ängnade vi oss också åt att vila upp oss, men gick ut och fikade på kvällen. Kan bara upplysa om att de har jätte stora och goda glassar på ett ställe nära skolan! 

I torsdags hade vi våran första dramalektion med 4-5orna. Det gick både bra och dåligt. De hade väldigt svårt att koncentrera sig på de övningarna där koncentrationen skulle vara hög. Så det är något som vi har bestämt oss att jobba lite mer med. 
De här övningarna gjorde vi: 
- Spegelövning i grupp.  Man står i en stor ring och det är en som ska göra långsamma rörelser med sina händer och alla andra ska göra samma rörelser precis likadant. Den övningen gick inte så himla bra, det var mycket fniss och flamms. 
-Associationsövning. Den går ut på att en person i gruppen börjar säga ett ord, sedan går man i tur och ordning runt gruppen och alla ska säga vad de tänker på när de hör det ord som personen innan säger. Den här övning gick hyfsat bra, men de verkar ha svårt att förstå att de inte skulle tänka ut ett ord i förväg utan säga det första som kommer upp när de hör ordet. 
-Kaos. Till denna övning behöver man egentligen mycket plats, men vi klarade av det i det lilla klassrummet som vi hade. Det är en person ska ska göra en rörelse eller ett ljud som de andra ska härma. Om man tycker att det räcker med just den rörelsen så är det bara att en ställer sig helt still, då ska de andra också stanna och vem som helst får börja göra en ny rörelse. Denna övning gick bra, för då fick barnen röra på sig mycket och använda ljud. Killarna var lite mer flamsiga än tjejerna, men inte så mycket att det störde. 
-Drama. Vi delade upp barnen i grupper. Sedan gav vi dem 7min och varsin mening att improvisera ihop en mini teater till. De meningarna vi hade var. "den galna mormorn", "Oh Nej!" och "solig dag vid stranden". I början av lektionen var vi lite oroade över om denna övning verkligen skulle gå bra, eftersom de hade så svårt att koncentrera sig. Dock visade det sig att de var mycket duktigare än vi trodde.
 


Nu ska vi sluta för dagen och gå hem och sola och bada. 

Kram Marie och Erika.